söndag 10 mars 2013

Lika öde som en radioaktiv zon...

Nu mår barnen äntligen finfint igen efter några riktigt jobbiga nätter, så idag beslutade vi oss för att ta oss ut ur huset. Som jag berättat förut så är det alltid tomt på den fina lekparken här intill. Barn verkar mest hänga hemma hos sig här i bostadsområdena, trots att det finns jättefina parker, strövområden och cykelvänliga gator. Så vi satte oss i bilen för att åka på lekparksafari. Det innebär helt enkelt att köra runt och finkamma Somerset West efter en lekpark med lite barn i. Efter 45 minuter hade vi fortfarande inte hittat en enda lekpark eller gata där det lekte en endaste unge. Det är visserligen söndag idag och då är de flesta familjer i kyrkan, på marknader eller umgås med familjen. Men så här ser det oftast ut. Det är säkert samma sak i villaområden i Sverige, vi bor ju i stan så jag har inget att jämföra med. Men ofta skulle jag ge vad som helst för att för en liten stund kunna beamas över till Tessinparken, Vasaparken eller nån annan lekplats med lite liv i...

Till slut gav vi upp och åkte till ett fik. Där kryllade det av barn och lillkillen fick leka av sig ordentligt! Här umgås man över mat helt enkelt. Det var så kul att höra att han börjar snappa upp en hel del engelska. Han pratade vilt med allt och alla. En blandning av svenska, engelska och till och med några fraser på afrikaans. Barnen här är så duktiga på att växla mellan engelska och afrikaans. De flesta är ju tvåspråkiga (minst) från födseln. De vänder sig mot ett barn och pratar engelska för att i nästa sekund vända sig mot ett annat och prata afrikaans. Nytillkomna lekkamrater tilltalas oftast på engelska tills de "stämts av". Och då pratar jag om fyraåringar. Imponerande att se!

Tomt

Tomt

Tomt

Tomt

Tomt

Får väl leka lite själva istället!

På Manuka







Va glor ni på??

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar