Familjen Paranoid

Vi är inte direkt kända för att vara av den försiktiga och rädda typen (vi snackar småbarnsfamiljen som åkte fast utan pass av gränsmilitär vid Jemen och tyckte mest det var lite spännande).  Men när min man ringer mig och i hetsig falsett berättar att han är och hämtar nya bilen och tror han blivit lurad och att det inte är samma bil, men vet inte om han vågar sätta sig emot de skumma typer han gjort affären med av rädsla att få en kula i bakhuvudet, ja då är man inte så kaxig.

Det kändes lite småskumt redan när vi åkte och tittade på bilen och sen skrev på alla papper. Konstigt ställe (nån MC lokal) och olustiga typer i ett tvivelaktigt område. Men det var en bra o prisvärd bil, och papprerna såg ut att vara i sin ordning, så vi slog till. Efter att ha sprungit runt på myndigheter ett par dagar och fixat med bilregistreringen skulle nu alltså min man hämta den, men märkte direkt när han satte sig i bilen att det var många detaljer som inte riktigt stämde. Efter ett vilt smsande fram och tillbaka beslutade vi att för hans egen säkerhets skull så skulle han åka hem  direkt (med bilen) och inte ställa till med nåt bråk. Hemma ringde vi dem och konfronterade dem. De nekade till att de skulle bytt ut bilen och hann slänga ur sig lite hot. Vi ringde banken och stoppade betalningen. Så nu satt vi där med ett förmodat kriminellt gängs pengar OCH bil! Vi hann fundera ut ganska många scenarion... varav ett var att fly hem tillbaka till Sverige.

Min man började sen undersöka bilen och upptäckte lite tecken på att bilen dessutom kanske var stulen. Inget bilnummer i serviceboken, ett chassinr som verkade bortskrapat... Och när vi sen upptäckte att alla viktiga papper som bevisar att vi äger bilen och får köra den mystiskt "försvunnit" ur min mans ryggsäck vid upphämtningen av bilen, ja då började vi bli lite småskraja och undra vilka vi hade att göra med.

Men. Det hela tog en liten vändning när vi ringde en auktoriserad återförsäljare för att be om råd. De kollade de chassinr vi hittat på bilen och letade i sina servicearkiv och kom fram till att det inte fanns några som helst indikationer på att bilen inte skulle vara OK. Så vi beslöt oss helt enkelt för att behålla bilen och släppa betalningen måndag morgon.

På söndagen tog vi en road-trip. Den slutade i att motorn tvärdog och vi blev bogserade till en verkstad. Vi ringde då säljaren och sa att vi ville häva köpet då bilen inte höll måttet och att vi i gengäld kunde laga den och låta honom behålla depositionen. Han lät faktiskt helt lugn och "skulle tänka på det".

Mitt i allt det här kom vi på att vi inte hört nåt om huset vi ska hyra. Än så länge var det ju bara vi som hade skrivit under avtalet och inte ägarna som var bortresta den dagen. Så då började vi nojja över att tappa den affären också... Men efter ett samtal till mäklaren på måndagen visade allt sig vara i sin ordning.

När min man var på verkstaden ringde telefonen. Biluthyrningsfirman hade hittat hans kvarglömda papper i hyrbilen... Några timmar senare var bilen återlämnad till säljaren utan några som helst problem. Nästa bilköp får dock bli en överprisad, säker bil hos en auktoriserad bilhandlare!

Slutet gott, allting gott!

Som tur är dog bilen nära Hermanus, där några vänner
befann sig som kunde komma över och assistera.

Innan dess hade vi varit och lunchat på vingården La Viérge.

Helgen bjöd på riktigt risigt väder...

Den här partybussen var det ett rejält drag i!
Typ som studentflak fast med något äldre medelålder.
Blev lite sugen att hoppa på ;)

Dagliga styrketräningen på vårt egna "Venice beach"!

De där blå ögonen är verkligen ett mysterium.
Brevbäraren är en het kandidat ;)