Off-road! Helderberg Farm 4x4 trail

Igår tog vi en off-road trip upp till toppen på Helderberg Mountain. Vilken adrenalinkick! Bitvis var det riktigt läskigt. Det skumpade så vi flög åt alla håll inne i bilen och vissa backar var så branta och hala att bilen rasade bakåt. På flera ställen var jag rädd att vi skulle välta, även fast det säkert känns värre än det är. Det i kombination med körning på smala grusvägar tätt intill stup gjorde att det kändes något oansvarigt att ha barnen med i bilen... Men lillkillen sov halva trippen och lillan satt mest och fnittrade. Och vyerna var helt fantastiska!

När vi väl kom upp till toppen och knallade omkring för att titta på utsikten ropade vår son att bilen lät konstigt. Vi gick tillbaka mot bilen där han satt på huk vid ena däcken och sa att det pyste. Jepp. Punka. Hade inte lillfisen märkt det hade vi nog bränt runt där uppe tills däcket plötsligt blivit platt. Nu skyndade vi oss istället ned så fort vi kunde för att slippa stå och försöka byta däck mitt ute i vildmarken. Alltså de här bilarna... Det händer grejer hela tiden! Är det inte att vi blir blåsta så är det motorstopp eller något annat. Tur att vi tar det mesta med ro! Efter ett däckbyte hemma stack vi över till våra kompisar för att lugna nerverna över ett glas vin och lite grillmat.

Idag har vi haft besök av min väninna från mammagruppen och hennes familj. Det är ett riktigt trevligt par och vi är ganska "like-minded", något som inte är helt lätt att hitta här. De är definitivt med på vår lista över människor vi kommer sakna när vi flyttar! Barnen lekte superfint som vanligt. Vår son och deras dotter mörklade ett av sovrummen och satt där och fnittrade under ett täcke (lite väl tidigt va!??), medan småttingarna sprang runt och jagade varandra. Som vanligt glömde jag att ta bilder! De är lite hemliga familjen vid det här laget.

Man betalar inträde i Helderberg Farm och får en nyckel att öppna grinden med. Det var knappt några andra som åkte vägarna upp, vilket var skönt. Man kan välja mellan en blå (medel) och en röd (svår) väg. Vi tog den röda, och den är verkligen småläskig på vissa ställen. Man måste ha en rejäl terrängbil för att klara det!

Dåre på mountain bike

Nästan uppe vid toppen

På väg hem

Däckbyte. Bergstoppen man ser där i bakgrunden är Helderberg som vi åkte upp på.  Det är 1137m högt (typ som Åreskutan).

Grannhäng

Lillan spenderar varje morgon i garaget. Hon vrålar som en besatt tills jag släpper in henne i bilen.  Där kan hon sitta  ett bra tag och pilla på knappar (eller hälla ut en gammal colaburk över halva inredningen).

Frukost och Spotify intages bäst på bordet.

Första maj i goda vänners lag

Här firar man så klart också första maj, eller "Worker's Day". Man firar främst arbetarrörelsens kamp mot Apartheid. Vi har inte hängt med alls i dagens händelser, men jag kan tänka mig att det säkert varit en del protester och upplopp. Det har ju varit mycket uppror och strejker bland både farmarbetare, gruvarbetare och busschaufförer senaste tiden pga dåliga villkor. Och Western Cape dessutom är den enda provinsen som leds av ett oppositionsparti (Democratic Alliance), så det är som bäddat för konflikter och protester.

Vi har ignorerat allt det här helt och kört en social och riktigt kul dag! Imorse åkte vi över med våra kompisar till Eikendal för en ljuvlig brunch. Jag hade kunnat dra in allt på deras meny! Till slut "begränsade" jag mig vid en omelett på feta, bacon och avocado, en stor våffla med yoghurt och färsk frukt, en hembakad croissant med sylt, latte och färskpressad juice. En liten minifrukost liksom.

Lunchen hoppade vi av förklarliga skäl över. Jag och lillan kröp ned i sängen och vilade ett par timmar och killarna tog bilen för en lång åktur över bergen. Vi har fixat till bucklor på fälgarna på BMWn men däcken hade tydligen blivit "formade" efter bucklorna så nu vobblade de lite. Svindyrt att köpa nya och vi kan inte sälja bilen utan att fixa det. Min man googlade lite och tog reda på att man kan fixa till det genom att bränna runt ett tag och få däcken varma så att de formar till sig efter fälgarna. Äh, nu spinner jag iväg igen, men det var i alla fall därför de stack ut på en rejäl åktur.

På eftermiddagen hade vi playdate och middag hemma hos min väninna från mammagruppen. Urtrevligt! Barnen leker jättefint och våra män verkar komma riktigt bra överens. Det är trist att vi inte lärt känna varandra förrän nu! De bor jättefint uppe i Helderbergs naturreservat i närheten av vår sons dagis. På gården har de gjort iordning ett litet B&B, mest som en hobby. Ska skramla fram hemsidan dit nån dag och lägga upp.

Nu ska jag snart krypa till kojs. Är helt slutkörd av allt pratande idag hehe! Min man har däremot inte fått nog och gled över till sin kompis. Han hade tydligen öppnat en Shiraz som "var helt fantastisk och inte fick missas". Ännu en jobbig dag i Afrikat!

Brunch på Eikendal

Nu drar vi!

Uppe på Sir Lowry's Pass

Jättegräshoppa som också ville vara med på middagen

Lik i poolen och ensamdag i Kapstaden

Jag brukar ha lite tvångstankar ibland (OK, varje morgon) att jag ska gå upp en morgon och hitta ett lik i poolen. Ett djur, eller ännu värre en människa. Idag hände det. Fast gudskelov i mindre skala. Killarna skulle bada i poolen i morse och när de badat där ett tag hittade de plötsligt en stackars liten drunknad mus (som de kom viftande med). Efter att de håvat upp den hoppade de tillbaka i poolen. Inte ens ett lik får ut killarna därifrån!

Och själv har jag kört in till Kapstaden helt ensam idag! Jag har inte vågat göra det hittills. Det sker så enormt mycket olyckor på motorvägarna här... Varje gång vi åker in till Kapstaden ser vi minst en bilolycka (så även idag så klart). Vi skulle egentligen åkt hela familjen, men lillan är fortfarande sjuk och har fått jordens diarré. Jag hade lite grejer jag behövde köpa i Waterfront för att skicka med min man till Sverige nästa vecka, så jag tog mod till mig och stack iväg. På den halvtimme det tar att köra dit hann jag, förutom en bilolycka, se en bil vars motor helt plötsligt la av mitt på motorvägen, en kille som nästan blev överkörd när han sprang över motorvägen, polisen som stannat bilar på fyra olika ställen, en bil som tvärnitade mitt på motorvägen för att ta upp en liftare och slutligen nån snubbe som (på motorvägen) körde häst och släp med en hel bilkaross på släpet. En helt vanlig biltur på N2an! Min man trimmade dessutom Toyotan i smyg härom kvällen när jag låg och sov (jag vet, det är nåt fel på karln), och verkstaden har justerat bromsen på nåt konstigt sätt, så det var antagligen ett under att jag kom fram helskinnad hehe!

På bilsemesterfronten har vi stött och blött planerna fram och tillbaka... Vi kollade om man kunde dela upp resan i två och istället flyga till bushen, men det blev så jäkla dyrt. Efter att ha ångrat oss och ställt in och sen ångrat oss igen några gånger har vi nu bestämt att om alla är friska så kör vi! Det får bära eller brista. Vi sticker 21a mars och är borta tre veckor. Planen är att ta med oss Wendy och hennes barn till Eastern Cape, och sen tar de buss tillbaka när vi är hemma igen. Efter två dagar i Eastern Cape kör vi genom Durban och mot Saint Lucia (som ska vara jättefint) där vi stannar ett par dagar innan vi fortsätter upp till våra vänners bushhus i Phalaborwa (kanske genar genom Swaziland, men måste kolla upp om det går). När vi är där hoppas vi också hinna köra runt i Krugerparken nån dag. Efter fyra nätter i bushen åker vi vidare mot Namibia där vi stannar två dagar. Och sen hem igen! Rutten har knappt nån felmarginal så det ska nog till en del om det här ska funka.

En annan viktig resa är också bokad! Resan hem. Vi landar i Stockholm 28e maj. Känslorna är ganska blandade kring det...

Utsikt från parkeringen vid Waterfront. Där bak ser man Taffelberget.

Igår var vi på Jimmys the Fish. En fiskrestaurang med schysst lekrum för barnen.

Vi åt dock inte (trots lång meny med både fisk, vedugnspizza, grillat kött och sushi) utan tog bara en efterrätt medan ungarna levde rövare i lekrummet

Fiskakvariet var också underhållande

Sömnlösa nätter och jättespindel i gästrummet

Vi kom precis hem från Toyotaverkstaden, där vi lämnat in bilen för nåt fix som jag inte ens frågat min man vad det är. Jag tror de ska fixa några bucklor från när han backade in i garaget (ja han lär få leva med det där ett tag, moahaha). Efter verkstaden åkte vi ned till stranden för att käka frukost. Det är inte längre lätt att gå ut och äta med lillan! De flesta ställen har inga barnstolar, av någon märklig anledning, och när de har det klättrar hon ändå ur. Livlig och nyfiken liten fröken!

På verkstaden

99 on the Beach. Mysig restaurang/café/bar i Strand

Små konstutställningar i restaurangen

Märks att vi inte har TV hemma. Lillan var väldigt nyfiken på den där konstiga apparaten.

Utsikt över stranden

Det var rejält lågvatten idag!

När vi kom hem skulle min man sätta sig och jobba inne i gästrummet. Efter en stund kom han ut, pekade in mot rummet och sa "jag kan inte jobba... vår kompis är tillbaka...". Därinne satt en läbbig jättespindel (typ 10-15cm, tjock, hårig sak) i taket precis ovanför skrivbordet! Vi har dödat en sån tidigare, när den krypit runt på altanen (först trodde vi det var en ödla!). Och för ett par dagar sedan hittade vi en som kröp runt där barnen hoppade studsmatta. Jag ville inte döda den, utan vi schasade ut den i parken vid huset. Nu misstänkte vi att det kanske var samma spindel som krypit tillbaka, så vi hade inget mer val än att döda den. Efter lite googlande lutar det åt antingen en Baboon spider eller en Rain spider. Vi tror att det är en Rain spider, som är den inte så giftiga varianten. Shit... jag sov i det där rummet inatt! Huh...

Akta så du inte får den i huvudet!

Snart ligger den och sprattlar i dammsugarbehållaren (som är genomskinlig...)

Vi tror att det var den här lilla krabaten som nu krypit in

Annars var helgen rätt trist. Barnen har varit förkylda och jag snorig och "allmänt sjuk" som vanligt. Lillan har pipip och bökat HELA nätterna, så vi har knappt fått sova en blund. Nu har jag i alla fall plockat upp lite mediciner till henne som verkar göra susen. Efter att ha handlat till barnen i det enorma varuhusliknande apotek vi har här, kom jag på att jag borde ju köpt nåt till mig själv! Som svensk är man sparsam med medicinering och har dessutom lärt sig att förkylningar inte går att fixa. Men är det nånstans man kan hitta små mirakelkurer så är det här! Nästa gång tänker jag gå bananas på förkylningshyllan. Jag har i alla fall tryckt i hela familjen avmaskningsmedel för säkerhets skull. Kan ju vara nån form av parasit som gör att vi är konstant dåliga.

Det är inte lätt att underhålla två hängiga barn när man är hängig själv... Ipaden har fått jobba en del. Vår pillriga son, som har bättre koll än sina föräldrar, har ägnat dagar åt att finkamma Youtube efter varenda Harlem shake video som finns. Lyckan var total när vi hittade en app för att filma egna Harlem Shake klipp. Så nu lär vi få leva med den där jä-la låten ett tag... 

Ena gästsängen får nu tjänstgöra som soffa i lekrummet

Jag och lillkillen hade bilbyggartävling. En hög klossar, inga regler. Han byggde en racerbil och jag en stabil och krocksäker lastbil (som tyvärr tippade när vi racade, nåt med tyngdkraften...).

Syskonmys framför skärmen