Cykeltur till Spur

Igår åkte min man in till Kapstaden hela dagen, så vi fick klara oss själva här hemma. Vid lunch tog jag med mig lillan i vagnen och storebror på cykel och pinnade bort till köpcentret för att käka lunch på Spur. Det är en restaurangkedja inriktad på barnfamiljer. De serverar mängder med olika mat, allt från revbensspjäll och hamburgare till calamares, fisk och kyckling. Men det bästa är nog den långa barnmenyn och stora lekplatserna! Inomhus har de bollhav, TV-spel och pysselhörna och utomhus klätterställningar, hoppborg, studsmattor och rutschkanor. Man kan bo där med andra ord! När vi väl skulle hem hade det börjat spöregna. Vi sprang/cyklade som dårar och var helt genomblöta när vi kom hem.

Wendy tycker fortfarande att det är jättekonstigt att jag går istället för att ta bilen. Jag berättade dessutom att min man cyklar till jobbet hemma i Sverige och det hade hon väldigt svårt att smälta. "Wow... here in South Africa white people neeeever use a bicycle... only kids."

(Bilderna på studsmattan är från Blaauwklippen, där en modig liten kille fick hoppa bungyjump tryggt övervakad av ambulanspersonal i bakgrunden.)

Noll julkänsla

De senaste dagarna har det blåst så att takpannorna rasslat och studsmattan nästan studsat ned i poolen, tillsammans med alla utemöbler man får fiska upp ur den på morgonen. Det är svårt att föreställa sig vad mycket det kan blåsa här i västra Kapprovinsen! Vi sover alla oroligt de nätterna. Imorse kom båda tjejerna (Nandipha är ju här tisdagar och torsdagar) och jag frågade om de kunnat sova inatt och om barnen var rädda. De skrattade åt mig. Det här var nog bara en liten västanbris...

Nu sitter jag ensam i Somerset Mall och njuter av min latte. Lillkillen är på dagis, min man på driving rangen och lillstump fick stanna hemma med tjejerna ett par timmar. Jag har så smått börjat köra, men har än så länge inte tagit bilen själv. Det är egentligen inte så mycket bilar på vägarna, men det är lite djungelns lag som gäller och mycket trafikolyckor överallt. Bara en sån grej som att det inte finns en högerregel utan i en korsning är det i den ordning man kom fram som man får köra. Nerverna är på helspänn för en ovan förare som jag.

Nu ska jag strosa runt här ett tag och försöka fatta att det är jul snart. Julpyntningen har kommit upp men det är ändå svårt att känna någon julkänsla. Vi har inte heller fått iväg några julklappar till familjen hemma i Sverige... Avsaknad av tid och framförallt fokus... Själva önskar vi oss mest att de ska komma hit snart!

Balettkjol på killar?

Trots att vi redan satt lillkillen på dagis var vi på en till visning idag. En välrenommerad Montessoriskola ute på en vingård. Den är så klart jättebra. Trevlig pedagogik med superfin gård och lokaler. Men det är minst 15 minuters bilväg dit och barnen börjar väldigt tidigt på morgonen. Man måste vara där senast 7.45. Och vi är en morgontrött familj... Men vi håller kvar hans köplats för säkerhets skull.

Den unga, snärtiga föreståndarinnan berättade att småtjejerna på förskolan har möjlighet att gå balettlektioner. Min man förvandlades till min idol när han rappt frågade om inte pojkar fick vara med på lektionerna om de ville (han är nämligen den som i normala fall morrar högt om jag kommer hem med "tjejiga" prylar till vår son). Det var sjukt kul när föreståndarinnan inte förstod hans fråga utan trodde han skämtade. De ligger lite efter i genustänk här, hehe.

Annars har vi mest åkt runt och småfixat med lite grejer. Skummadrasser har köpts in för att göra gästsängarna lite mjukare. Vi vill inte att våra stackars besökare ska ta in på hotell redan andra natten! Biljetter till Swedish House Mafia har också plockats upp! De spelar i januari på ett enormt fält i en vingård här intill. Finns inget roligare än dansfestivaler! Vi har gått på en del och struntar fullständigt i om det är låg medelålder!

Ikväll är jag ensam hemma. Min man är på nåt middagsevent i Kapstaden. Vi har ingen TV så ensamkvällarna blir rätt trista... Vi har valt att inte köpa TV med flit. Vår son är ganska "skärmberoende" och sätter sig framför TVn i tid och otid även fast vi försöker stoppa det. I Sverige har man ju Barnkanalen som man vet alltid är rumsren. Men här visar de väldigt våldsamma program på barnkanalerna och det blir bara ett stressmoment att få bort honom från TVn hela tiden. Så tills vidare smygtittar vi på nedladdade avsnitt av Solsidan och vår senaste seriefavorit "Breaking Bad" när barnen gått och lagt sig.

Just det. Jag får inte glömma att rulla in soptunnan bakom nån buske. Det satt en skriftlig varning uppspikad (ja, det blev ett hål i trädörren) på vår ytterdörr imorse. Tack herr "patrullerande områdespolis" för att vi i alla fall slapp böter...

Söndagshäng

Ännu en skön dag har passerat. Vi plockade upp våra vänner för vinprovning och lunch-häng på Simonsig. Det var bättre väder än igår men fortfarande kallt, så vi satt och huttrade på uteserveringen tills vi till slut gav upp och gick in. Det var kanske inte den mest barnvänliga vingården, men det var fina omgivningar och behaglig atmosfär!

När vi kom hem åkte vi iväg direkt igen till en driving range som ligger i närheten. Jag körde hela vägen dit och hem. Babysteps! Det känns inte lika läskigt längre med vänstertrafik. Jag är mest orolig pga alla trafikolyckor vi ser precis överallt. Folk kör som dårar. Drivingrangen var i alla fall ett jätteskönt ställe att hänga på! I anslutning fanns en stor restaurang och uteservering med bra livemusik, god mat och partystämning! Lillan hittade en liten kompis att krypa runt med på gräsmattan och storebror övade och övade med sin lilla klubba utan att tröttna. Det var ganska många barn där som stod och slog bollar mitt bland öldrickande vuxna och små barn i barnvagnar. Säkerhetstänket är väl inte det bästa här alla gånger. Men riktigt bra familjehäng var det! Det kommer vi definitivt göra om!

Simonsig Wine Estate

Barnmenyn inspekteras

Knäppa lampor verkar vara deras grej

"The Golf Village" i Somerset West

Lillkillen får hjälp av vår kompis som är fd golfproffs

Mammas mobil är roligare än vilken golfboll som helst

En helg med skygglapparna på

Det spöregnar, blåser och är kallt och vi har hittills spenderat helgen hemma med undantag för lunch på vingården Eaglevlei, som hade enorma förrätter och en grym grisbringa! Vi skulle egentligen besöka Butterfly World efter lunchen, men var så mätta och sega så vi åkte hem igen för att bädda ner oss under en filt.

Jag inser nu hur snabbt man kan lära sig att blunda för fattigdomen här. När vi bodde inne i Kapstaden levde man mer nära det på något sätt. Antagligen för att det är lite mer blandat på gatorna. Men nu, när vi sitter här i våra fina inhängnade kvarter förstår jag det där alla sa om att man kan leva ett helt liv här i förnekelse. På dagarna hänger man i de välstädade, tjusiga kvarteren. Sen tar man sig en tripp till något av de enorma shoppinggalleriorna för att handla mat, fika, kindpussas med bekanta och plocka på sig lite andra förnödenheter. Helgerna spenderas i stråhatt och stora solglasögon på nån vingård med flott mat och gott vin, medan barnen leker i en gullig lekpark mitt i grönskan. Sen kanske man toppar med ett besök till nån "farmers market". Nu är jag så klart lite elak och ironisk, självklart kan ingen blunda helt för fattigdomen och alla lever inte lyxliv. Men man ser verkligen vilka otroligt parallella världar folk lever i. Det finns ingen mellanmjölk här ;)

Men små minnesbetor får vi konstant. Speciellt nu när vi har tjejerna hemma. Jag har börjat tänka till lite innan jag köper saker och att förstå vad saker kostar på ett helt annat sätt. Wendy berättade häromdagen att nu när hon fått jobb vill hon köpa ett eget hus att flytta in i med sina barn. Med hus menar hon skjul. Jag frågade vad ett sånt kostar. 4500. Jag sneglade lite på vår nyinköpta tredje uppsättning bord och stolar, som vi precis fyndat till samma pris som ett nytt hem, och skämdes som en hund. Men sen kommer också de små smällarna på fingrarna: "Varför har ni köpt en till vattenflaska till lillan när ni redan har en...?" "Eh... Jo... Om man inte hittar den ena så... Öh..."

Vad som än händer är jag helt övertygad om att vi kommer komma hem till Sverige som helt andra människor än vi var när vi åkte hit. Frågan är bara om det blir till det bättre eller till det sämre.

Sjukdag hemma

Det blev inget dagis idag. Vi sprang med febertermometer och spyhinkar hela kvällen igår. Så det var antingen ett rejält solsting eller nåt virus. Idag verkar han må mycket bättre i alla fall. Lillan hade nåt liknande i dagarna, men vi trodde det var för att tänder är på gång. Min man är på golfbanan så vi sitter hemma och myser och rensar kameran på bilder.

Vi åkte till Stellenbosch centrum härom dagen. Kan varmt rekommendera det om man är här! Man åker ändå ofta runt bland vingårdarna i området. Det märks att det är en liten studentstad för det är väldigt promenadvänligt, något som är ovanligt här. Mysiga små gator att strosa runt i. Vi besökte även den botaniska trädgården som är lummig och skön att gå runt i. Vid varje gräsplätt satt det ett ungt hånglande par och i restaurangen längst in i trädgården satt lärare och pimplade vin. Vi lunchade däremot inte där utan en bit därifrån på vingården Skilpadvlei. Det var barnvänligt, lugnt och skönt. De flesta vingårdar är faktiskt inriktade på familjer och har oftast en bra barnmeny och lekplats i anslutning till uteserveringen. På Skilpadvlei var dock tyvärr vuxenmaten väldigt trist. Mer som en vägkrog. Vinerna var inte heller nåt mirakel direkt. Så det blir nog inget återbesök där.

Botaniska trädgården

Stellenbosch

Det finns så mycket fina inredningsdetaljer överallt! Hittills har vi i alla fall hållit fingrarna i styr.

Även mammor kan njuta av en sandlåda!

Dagens syskonbus. Äta flingor från golvet...

Nya stolar! Alla fick vara med och skruva.

Vårt vardagsrumsfönster är ett rent Zoo!

Utsikt från toan :)

Grannarna har ett par ursöta Labbar, som alltid hänger på samma ställe...

Första dagen på dagis!

Vi hade tänkt hämta lillfisen efter lunch. Och när vi lämnade vrålade han till och med efter oss att imorgon ville han minsann stanna hela dagen och inte bli hämtad så tidigt. Men vid 11.30 ringde lärarinnan och sa att han var ledsen och ville bli upphämtad. Vi fick hem en liten tröttmössa som faktiskt hade fått en släng solsting! Han var febrig, törstig och hade ont i huvudet. Nu ligger stackarn och sover som en stock... Vi har lovat att hämta honom lite tidigare imorgon och att han ska slippa äta "den där äckliga gröten som jag bara åt för jag ville va snäll...". Nya friska tag imorgon! Den här gången med solhattstvång och en stor vattenflaska!

Nu har vi bestämt oss!

Imorgon börjar lillkillen på nya förskolan! Den är stökig, småskitig, luktar djurbajs och huvudspråket är Afrikaans. Men djuren på gården är gulliga, tiderna är flexibla och de har mycket mer tid för fri lek än vad förskolor här normalt har. Vi har besökt traditionella förskolor med hård disciplin, långa lektioner och många regler. Det kanske hade varit bra för vår hyperaktiva och busiga son, men det kan lika gärna ge motsatt effekt. Vi är en kaosfamilj, så nu får det bli ett kaosdagis!

Black Widow - Part 2

Igår petade jag tydligen in en bild på Bruna Änkan i bloggen, som är en något mindre farlig variant av Svarta Änkan. Här kommer däremot "the real thing". Det ser man på den röda fläcken. Vi upptäckte den ikväll bakom våra huvuden i vardagsrumssoffan. Som tur är på rätt sida av glaset! På bilden ser man inte riktigt hur stor den var. Urläbbig! Nu har vi i alla fall köpt på oss "Doom", en dunderspray som håller dem borta en vecka. Hoppas jag.

Black Widow

Idag bjöd vi över vår svenska kompis och granne på ett glas vin efter middagen. Vi satt ute på altanen och hade det skönt när han plötsligt tittade lite snett ovanför vårt huvud och sa "Hmm... det där ser ut som en svarta änkan?" Och mycket riktigt! Vi fick lära oss att man utöver att döda spindeln måste lokalisera boet eftersom det kan finnas ägg i det. Beväpnade med kvastar jagade vi rätt på två bon och dödade ett par till otäckingar. Huh! Jag gick runt och kliade mig själv över hela kroppen i en halvtimme efter det där! OK, det var inget lejon eller ilsken babian, men ändå!

En av de små fulingarna vi tog kål på. Visste ni att den kallas svarta änkan för att honan käkar upp hanen efter att de parat sig? 

Deras bon är som små kokonger, ofta uppe i hörn. Råkar man peta på det far spindlarna ut jättesnabbt!

Får rysningar...

På måndag ska vi besöka en förskola med så hårda disciplinregler att den får Lundsberg att likna ett hippiekollektiv. Jag satte mitt kvällsthé i halsen nu när jag läste det långa dokumentet med regler de skickat inför besöket. Där finns allt från redovisningar av hur bebisar ställs i skamvrå och att man måste gå försiktigt utomhus för att inte slita på gräsmattorna, till att barnen inte får vidröra något annat än sina egna bänkar under lektionerna och under inga omständigheter tilltala en vuxen vid förnamn. Längst ned i dokumentet får man skriva under på att man inte kommer ställa förskolan till svars för eventuella stölder, kroppsskador eller dödsfall som sker under skoltid. Egentligen borde vi avboka det, men nu måste jag ju se eländet!

Besök från Sverige

Häromdagen stötte min man på en bekant från Sverige när han var inne på kontoret en sväng! Det är en av min svärfars vänner, som arrangerar gruppresor över hela världen. Nu hade turen fallit på Sydafrika. Vi bjöd över honom och hans fru hem till oss och åkte sen till vingården Blaauwklippen för att äta lunch. Urlyxig och god mat för riktigt bra priser! Jag åt en anklever parfait till förrätt som var stor som en huvudrätt för 55 Rand (45kr)!

Efter lunchen åkte vi alla till ett dagis som vi bokat in ett besök på. Kristet dagis, men vi har insett att de flesta förskolor är kyrkligt knutna, så det är helt OK. Det låg på en bondgård. Djur strosade runt överallt och barnen fick göra allt från att rida, titta på när hästarnas hovar blev undersökta av veterinären, mata grisarna, klappa lammen, hämta ägg hos hönorna... you name it! Lekplatsen var stor och rolig med helt fantastiska klätterträd. Det fanns både vita och svarta barn och till och med handikappade. En brokig skara barn och personal. En av fröknarna hade inga tänder i överkäken och en annan var så kortväxt att hon var lika lång som femåringarna. Positiv mångfald och bra filosofi! MEN... Främsta språket är Afrikaans, det är 20 barn per grupp med en lärare, och det var nåt knepigt över kvinnan som drev dagiset. Så himla synd.

En sak vi fick lära oss var att vi måste komplettera de frågor vi ställer till potentiella dagis med en fråga man aldrig behöver ställa i Sverige: Hur disciplinerar ni barnen? Ägarinnan berättade nämligen att på hennes dagis slår man inte barnen eller stoppar in något (tvål?) i munnen på dem om de har svurit. Jag blev lite paff. Har inte ens tänkt på att det kan förekomma!

På tisdag ska vi besöka det där skitdyra dagiset på en vingård. Våra vänner hade gjort rätt grundlig research innan de valde det. Man kanske ska lita på det...

Anklever de luxe!

Lillan får sitta i den ena konstiga barnstolen efter den andra!

Lycklig kille har fått en studsmatta! De är rätt billiga här, men alla verkar köra utan säkerhetsnät. Till slut hittade vi i alla fall ett!