Jag försöker OK, men jag kan tydligen inte sluta!

Jag skypade med min syster häromdagen, som informerade mig om att jag låter mer och mer bitter i bloggen. Haha! Det kanske blir så omedvetet. Det är lätt att få en slags hatkärlek för det här landet, och ju närmare hemresan desto mer slits vi mellan olika känslor. Jag hade nog kunnat stanna något år till (fast INTE som hemmafru!), mest för att hinna plocka russinen ur kakan nu när vi precis börjat skapa oss en vardag här. Men jag skulle inte klara av att flytta hit permanent eller ens för en lång period. Jag blir alldeles för påverkad av de sociala klyftorna och orättvisorna. Det är helt enkelt otroligt stressande och jag har inte kommit ens i närheten av att vänja mig under de åtta månader vi varit här.

De senaste dagarna har jag svarat på bedrövliga jobberbjudanden för Wendy. Ett var att jobba som städerska på ett företag. Varje arbetsdag skulle hon städa 20 kontor, alla gemensamma ytor och 3 företagsbilar. För det skulle de betala 2200 Rand (1600kr) per månad. Inga extra ersättningar (mat, resor, bonus) och ingen betald semester. De flesta erbjudanden vi fått från familjer har inte sett speciellt mycket bättre ut. Hur man kan leva på en sån lön är för mig ofattbart. Så mycket billigare att leva här än i Sverige är det inte. T ex är maten i affärerna ca 20% billigare. Vi betalar lika mycket i hyra för ett hus i en förort som man betalar för en rätt stor lägenhet i Stockholm innerstad... Billiga jobb föder kåkstäder och kåkstäder föder billiga jobb. Ett ekorrhjul som aldrig verkar ta slut och ett folk som på något sätt verkar ha gett upp och inte riktigt orkar sträva efter att få det bättre.

Men de dagar och stunder vi lyckas glömma orättvisorna är oftast fantastiska! Vacker och mäktig natur, skönt väder, god mat (OK, helt SJUKT god mat!), prisvärt "lyxliv", barnvänliga aktiviteter, roliga äventyr och trevliga människor. Det här är ett ställe man aldrig tröttnar på! Jag skulle rekommendera vem som helst att åka hit, oavsett vad de är ute efter. Det finns något för alla. Jag skulle nog lätt kunna flytta hit som pensionär och bara leva loppan!

Och som ni märker har jag inte tagit upp kriminaliteten. Jag har helt enkelt ingen som helst erfarenhet. Vi har inte varit med om något läskigt eller sett något under den tid vi varit här, trots stundtals oförsiktighet. Vi kör in i kåkstäder (vilket självklart inte är att rekommendera), plockar upp liftare och har kört runt hela Sydafrika, även nattetid, utan att se minsta lilla grej. Området vi bor i är dessutom väldigt säkert (hela Kapstadsområdet ska ju vara något säkrare än Johannesburgsområdet). Men, kriminellt är det! Och självklart händer det grejer precis hela tiden. Man måste helt enkelt vara försiktig och ha en hel del sunt förnuft! Inga synliga värdesaker i bilen, larm eller mur runt huset, inte stanna för "konstigheter" vid vägarna, inte röra sig i dåliga områden, etc, etc.  Fast rädd, det behöver man knappast vara!

Idag tog jag och min man en lunch på populära Steffanie's Place här i Somerset West. Urgod mat och härlig utsikt!

Min mans barndomsvän/granne/kollega fyllde år idag och firades med middag hemma hos sig.

Snart dags! Vi missar tyvärr  ankomsten med några veckor.

Lillan tröttnar ganska snabbt på att sitta i barnstolen. Det spelar ingen roll hur hårt vi spänner fast henne, lilla Houdini hittar alltid en väg ut.

Nuärefest!

BFF!